Med bara några dagar kvar till jul får Kaunis Iron ett positivt besked. Mark och miljödomstolen meddelar att de har för avsikt att samordna Naturvårdsverkets begäran
om återkallelse av nuvarande tillstånd för gruvdriften i Tapuli, Pajala kommun, med bolagets ansökan om ett nytt tillstånd.
– Väldigt klokt och glädjande, ett rationellt beslut, konstaterar Anders Sundström, styrelseordförande Kaunis Iron.
Drygt ett halvår efter att Kaunis Iron tog över verksamheten efter konkursdrabbade Northland Resources lämnar Naturvårdsverket i juni 2018 in en ansökan om återkallelse av gällande tillstånd till Mark- och miljödomstolen. Naturvårdsverket anser i sin ansökan att tillståndet är otydligt och att Kaunis Iron inte driver verksamheten i enlighet med tillståndet.
Ett år senare, i juli 2019, lämnar Kaunis Iron in en ny tillståndsansökan som omfattar både den befintliga verksamheten och utökad gruvverksamhet i Sahavaara och Palotieva. Målsättningen är att fördubbla produktionen från dagens 2 miljoner ton per år.
Den 5 november 2019 träffas Kaunis Iron och Naturvårdsverket. Syftet med mötet är att hitta en konstruktiv väg framåt för den vidare handläggningen. Resultatet blir att Kaunis Iron snabbt därefter går in med en begäran till Mark- och miljödomstolen om en samordnad prövning av båda målen vilket Naturvårdsverket ställer sig positiva till. Efter snabb handläggning kommunicerar nu Mark- och miljödomstolen sitt utlåtande:
Mark- och miljödomstolen meddelar nu att de har för avsikt att göra en sammanhållen prövning av båda målen där tanken är att utfall i respektive mål kommuniceras samtidigt. Hanteringen blir betydligt mer resurseffektiv samtidigt som risken för driftavbrott innan verksamheten nya tillståndsansökan prövats i princip försvinner.
– Det känns bra att Länsstyrelsen i Norrbotten, Naturvårdsverket och Mark- och miljödomstolen ser fördelarna med en samordnad process. Det ger oss större trygghet i vår långsiktiga planering, säger Anders Sundström och får medhåll av Klas Dagertun, vd.
– Det skulle kännas orimligt att hantera dessa ärenden parallellt, separat var för sig. Det är ju i mångt och mycket samma frågor som berörs i båda målen, dessutom behöver vi inte leva med risken att verksamheten stoppas i väntan på att ett nytt tillstånd.
– Och vad gäller vår miljöprestation är vi inte ett dugg oroliga. Vi ska ligga i framkant även här.
Anders Sundström, 070-589 19 11, [email protected]
Klas Dagertun, 070-591 00 41, [email protected]
December 2014
Gruvbolaget Northland Resources försätts i konkurs. Järnmalmsgruvan i Kaunisvaara utanför Pajala har varit i drift från oktober 2012 till oktober 2014.
November 2017
Kaunis Iron beslutar att förvärva konkursboet och återstarta gruvan. Första salvan sprängs i juli 2018.
Juni 2018
Naturvårdsverket lämnar in en ansökan till Mark- och miljödomstolen i Umeå om delvis återkallelse av tillståndet för Tapuli gruva i Pajala kommun. Naturvårdsverket anser att tillståndet är otydligt och att driften inte sker på det sätt som tillståndet föreskriver.
Juli 2019
Kaunis Iron lämnar in en ny tillståndsansökan till Mark- och miljödomstolen som omfattar både den befintliga verksamheten och utökad verksamhet vid fyndigheterna Sahavaara och Palotieva. Målsättningen är att fördubbla produktionen.
Nov 2019
Kaunis Iron begär att prövningen av Naturvårdverkets begäran om återkallelse samordnas med bolagets ansökan om nytt tillstånd.
December 2019
Mark- och miljödomstolen kommunicerar sin avsikt att samordna de två ärendena.
De skriver bland annat:
”Eftersom de båda målen gäller samma verksamhet finns det gemensamma beröringspunkter och till vissa delar överensstämmande material. Ur detta perspektiv ser domstolen en avsevärd fördel att så långt det är möjligt samordna handläggningen av målen.
En sammanhållen hantering kan underlätta inläsningen av handlingar i målen betydligt och arbetsinsatserna från domstolens sida kan koncentreras (vilket är särskilt viktigt med tanke på att målen ska hanteras av ett ytterligare tekniskt råd och en ny rådman). Vidare undviks att handlingar översätts i onödan (med påföljande tidsutdräkt). Domstolen förväntar sig att det leder till en mer resurs- och tidseffektiv hantering av båda målen, med en positiv påver- kan på handläggningstiden.
Domstolens uppfattning i dagsläget är att hanteringen av målen ska samordnas. Det inne- bär en ambition att meddela likalydande yttrandetider, men också att hålla huvudförhand- ling och syn på samma tidpunkt i de båda målen och sannolikt även att målen kan avgöras samtidigt.”
