Våra gruvor

    För närvarande bryter vi malm i ett dagbrott, Tapuli, men ytterligare två dagbrott planeras öppna – Sahavaara och Palotieva.

    1918 upptäcker geologen Väinö Tanner från Helsingfors järnmalmen i Kaunisvaara. 
    100 år senare, 2018 återupptar Kaunis Iron driften av järnmalmsgruvan i Kaunisvaara. För närvarande bryter vi malm i ett dagbrott, Tapuli, men ytterligare två dagbrott planeras öppna – Sahavaara och Palotieva.

    Gruvdrift i Sverige


    Dagens svenska malmgruvor finns i främst tre områden: Norrbotten, Västerbotten och Bergslagen i Mellansverige. Gruvorna brukat delas upp i två typer – dagbrott och underjordsgruvor. I dagbrott bryts malmen från marken, inte under jord.

    Det här bryter vi

    Malm är egentligen en ekonomisk term. Det är inte förrän det blir lönsamt att bryta, processa och frakta till kund som mineraliseringen övergår till att kallas malm. Det malmmineral vi bryter i gruvan i Kaunisvaara är magnetit, även kallat svartmalm.

    Magnetit är naturligt magnetiskt (ferrimagnetiskt), vilket gör det lätt att skilja ut från det omgivande gråberget.

    Sverige har idag 13 aktiva gruvor aktiva och är det land i Europa som producerar mest järnmalm.

    Kaunis Iron - ett nytt kapitel

    Vår historia

    Gruvdrift och järnbruk har förekommit i Pajalaregionen redan under 1600-talet, bland annat i Junosuando och Masugnsbyn men också strax söder om Pajala vid Kengis bruk. Historien är lång och rötterna går djupt.

    Vår historia
    Dagbrottsgruva med stor grävutrustning och fordon som arbetar på flera terrasserade nivåer, omgiven av stenar och skräp.