Ett nytt kapitel i Pajalas gruvhistoria
Gruvdrift och järnbruk har förekommit i Pajalaregionen redan under 1600-talet, bland annat i Junosuando och Masugnsbyn men också strax söder om Pajala vid Kengis bruk. Historien är lång och rötterna går djupt. Norrbotten är sedan mer än 100 år beroende av en framgångsrik gruv- och stålindustri. Näringen har präglat våra städer och samhällen, vår kultur och vårt landskap.
Sedan 2018 driver Kaunis Iron järnmalmsgruvan i Kaunisvaara. Med en stark övertygelse och med stort lokalt engagemang kunde vi börja skriva nästa kapitel i Pajalas gruvhistoria. Vårt kapitel. Vi stod inte i skuld till någon, och vi var övertygade om att vi skulle kunna skapa en lönsam och välmående basindustri. Den känslan delade vi med investerare, intressenter och ägare som trodde på oss fullt ut och gav oss en stabil grund att stå på. Vi visste att vi hade en unik och efterfrågad järnmalmsprodukt med hög järnhalt och starka miljöfördelar, och vi visste hur mycket vi skulle kunna klara av att producera och leverera.
Fria från skuld och med realistiska mål med produktionen, kunde vi börja bygga vårt Kaunis Iron. Det var många som undrade om det verkligen var möjligt att starta om gruvan i Pajala. Vissa tvivlade. Vi visade att det gick. Och vi visar varje dag att det går.
Viktiga årtal
2012-2014
Northland Resources öppnar ett dagbrott i Kaunisvaara för att bryta järnmalm och genomför 2012 den första malmtransporten samma år. När järnmalmspriset faller kraftigt inleder bolaget rekonstruktion 2013 och försätts i konkurs i december 2014 efter att produktionen avbrutits.
2016-2018
Abecede AB tar 2016 över delar av verksamheten – anrikningsverk, truckverkstad och tågvagnar. I februari 2018 förvärvar Kaunis Holding AB bolaget och resterande tillgångar i konkursboet och byter namn till Kaunis Iron AB. Ett kluster av svenska investerare går in med nästan 600 miljoner kronor och gruvbrytningen återupptas i Kaunisvaara. 25 juni ansöker Naturvårdverket om att Kaunis Irons miljötillstånd ska återkallas. 18 juli återupptar Kaunis Iron malmbrytningen.
”Vi har skapat en helt ny affärsmodell som vi jobbar med och har tre bra kunder. Så det ser väldigt bra ut”, säger Anders Sundström, styrelseordförande för Kaunis Iron, till Di TV och Expressen TV den 29 maj.
”Det är en jättestor dag för både Kaunis Iron och Railcare. Men också för Pajala kommun som lever upp och alla jobb som kommer tillbaka”, säger lokföraren Anna Helmersson till NSD i augusti, under premiären för avfärden av det första malmtåget.
2019
I maj är verksamheten i full produktion med en takt på 2 miljoner ton järnmalms koncentrat per år. 17 juli söker Kaunis Iron om nytt verksamhetstillstånd för den befintliga verksamheten och dessutom två nya gruvor i Sahavaara och Palotieva. Gruvverksamheten sysselsätter nu ungefär 350 personer.
”Det går fantastiskt bra”, säger Per-Erik Lindvall, vd vid Kaunis Iron till NSD i juni.
2020
I februari meddelar bolaget att det första produktionsåret visade en nettoomsättning som uppgick till 1 619 miljoner kronor och ett resultat efter finansiella poster på 389 miljoner kronor.
2021
Trots en turbulent världsmarknad gör Kaunis Iron ett rekordår med en omsättning på 2 901 Mkr och ett resultat efter finansiella poster på 1 237 MKr. Produktionen i gruvan är igång dygnet runt och ökar med 21% jämfört med året innan. Koncernen inklusive fast stationerade underentreprenörer sysselsätter 531 personer varav 338 är anställda av Kaunis Iron.
2022
Mark- och miljödomstolen säger nej till Naturvårdsverket ansökan om att miljötillståndet ska återkallas, Kaunis Iron får fortsätta med sin nuvarande verksamhet. Domen begränsar dock utökad produktion inom ramen för nuvarande tillstånd till 7 miljoner ton årligen, vilket motsvarar dagens produktionsnivå.
”Det här är en viktig dom för hela den svenska industrin, att beviljade tillstånd gäller”, konstaterar Klas Dagertun, vd, Kaunis Iron.
2023
Under året påbörjas byggnationen av flotationsanläggningen, en stor investering för framtiden. Dessutom sattes nytt produktionsrekord med 2 283 000 ton järnmalm.
2024
Flotationsanläggningen togs i bruk, och betydande investeringar gjordes i sandmagasinet och våtmarksrestaurering. Huvudförhandling i Mark- och miljööverdomstolen genomfördes, domslut väntas 2025.
2025
Ett år präglat av osäker marknad och fortsatt tillståndsprocess. Mark- och miljööverdomstolen fastställde miljötillståndet för verksamheten i Tapuli, Palotieva och Sahavaara. SGU utökade riksintresset för fyndigheterna, utbyggnaden av sandmagasinet färdigställdes och Länsstyrelsen godkände 395 hektar våtmarksrestaurering inom bolagets påverkansområde. Efter räkenskapsåret, den 2 februari 2026, beslutade Högsta domstolen att inte meddela prövningstillstånd, vilket innebär att miljötillståndet vann laga kraft.
Fyndigheten upptäcks 1918. Med hjälp av spadar och hackor deltar männen i byn vid undersökningarna av fyndigheten.
