Gruvdrift och järnbruk har förekommit i Pajalaregionen redan under 1600-talet. Historien är lång och rötterna går djupt. Norrbotten är sedan mer än 100 år beroende av en framgångsrik gruv- och stålindustri. Näringen har präglat våra städer och samhällen, vår kultur och vårt landskap.
Med en stark övertygelse och med stort lokalt engagemang kunde vi börja skriva nästa kapitel i Pajalas gruvhistoria 2018. Vårt kapitel. Vi stod inte i skuld till någon, och vi var övertygade om att vi skulle kunna skapa en lönsam och välmående basindustri. Den känslan delade vi med investerare, intressenter och ägare som trodde på oss fullt ut och gav oss en stabil grund att stå på. Vi visste att vi hade en unik och efterfrågad järnmalmsprodukt med hög järnhalt och starka miljöfördelar, och vi visste hur mycket vi skulle kunna klara av att producera och leverera. Fria från skuld och med realistiska mål med produktionen, kunde vi börja bygga vårt Kaunis Iron. Det var många som undrade om det verkligen var möjligt att starta om gruvan i Pajala. Vissa tvivlade. Vi visade att det gick. Och vi visar varje dag att det går.
2012
Gruvföretaget Northland Resources öppnar ett dagbrott i Kokkovuoma för att bryta järnmalm. Första malmtransporten sker i december 2012.
2013
Priset på järnmalm stagnerar. Northland Resources rasar på börsen och inleder en rekonstruktion den 8 februari.
2014
Priset på järnmalm går kraftigt nedåt. I oktober avbryter Northland Resources produktionen och i december begärs bolaget i konkurs.
2016
Abcede AB tar över delar av verksamheten – anrikningsverk, truckverkstad och tågvagnar.
2018
Den 19 februari köper Kaunis Holdning AB upp Abecede AB samt alla resterande tillgångar i Northland Resources konkursbo, och byter namn till Kaunis Iron AB.
Ett kluster av svenska investerare går in med nästan 600 miljoner kronor och gruvbrytningen återupptas i Kaunisvaara.
”Vi har skapat en helt ny affärsmodell som vi jobbar med och har tre bra kunder. Så det ser väldigt bra ut”, säger Anders Sundström, styrelseordförande för Kaunis Iron, till Di TV och Expressen TV den 29 maj.
25 juni ansöker Naturvårdverket om att Kaunis Irons miljötillstånd ska återkallas.
18 juli återupptar Kaunis Iron malmbrytningen.
”Det är en jättestor dag för både Kaunis Iron och Railcare. Men också för Pajala kommun som lever upp och alla jobb som kommer tillbaka”, säger lokföraren Anna Helmersson till NSD i augusti, under premiären för avfärden av det första malmtåget.
2019
I maj är verksamheten i full produktion med en takt på 2 miljoner ton järnmalmskoncentrat per år.
17 juli söker Kaunis Iron nytt verksamhetstillstånd för den befintliga verksamheten och dessutom två nya gruvor, i Sahavaara och Palotieva.
Gruvverksamheten sysselsätter ungefär 350 personer.
”Det går fantastiskt bra”, säger Per-Erik Lindvall, vd vid Kaunis Iron till NSD i juni.
2020
I februari meddelar bolaget att det första produktionsåret visade ett imponerande bokslut med en nettoomsättning som uppgick till 1 619 miljoner kronor och ett resultat efter finansiella poster på 389 miljoner kronor.
2021
Trots en turbulent världsmarknad gör Kaunis Iron ett rekordår med en omsättning på 2 901 Mkr och ett resultat efter finansiella poster på 1 237 MKr. Produktionen i gruvan är igång dygnet runt och koncernen sysselsätter 531 personer varav 368 är anställda av Kaunis Iron.
2022
Mark- och miljödomstolen säger nej till Naturvårdsverket ansökan om att miljötillståndet ska återkallas, Kaunis Iron får fortsätta med sin nuvarande verksamhet. Domen begränsar dock utökad produktion inom ramen för nuvarande tillstånd till 7 miljoner ton årligen, vilket motsvarar dagens produktionsnivå.
”Det här är en viktig dom för hela den svenska industrin, att beviljade tillstånd gäller”, konstaterar Klas Dagertun, vd, Kaunis Iron.