Vanliga frågor om det utmanande marknadsläget

Det är ett svårt läge. Vi har aldrig tidigare befunnit oss i en sådan allvarlig situation. I dagsläget har vi både negativa resultat och negativa kassaflöden, med anledning av marknadsläget. Vi är helt finansierade med egna medel utan några lån. Vi står ensamma och att säkerställa en tillfredsställande kassa vid varje enskilt tillfälle är bland det viktigaste vi kan göra. 

Vi gör en större översyn av hela verksamheten med fokus på det som inte rör drift/produktion, samtidigt som vi gör en genomlysning av våra kostnader utifrån testen “är detta nödvändigt” eller “good/nice to have”? Vi har också beslutat att kraftigt begränsa användningen av konsulter för att minska kostnaderna. Det finns dock vissa situationer där vi fortfarande behöver extern expertis för att lösa specifika utmaningar eller driva viktiga projekt framåt (t.ex. jurister för hjälpa oss med kommande huvudförhandling om vårt nya tillstånd).  

Det är för tidigt att säga. Vi behöver ett par veckor för att överblicka det. Vi kommer att se över hela organisationen och överväga personalneddragningar inom alla områden som inte är direkt avgörande för att kunna fortsätta produktionen utifrån den produktionsplan vi har. Vi måste i nuläget göra allt för att sänka våra kostnader för att säkerställa vår långsiktighet.

En omorganisation är en omfattande process som följer vissa steg.  Vi är nu i slutskedet med arbetet att analysera och bedöma vilken organisation som är lämplig utifrån förutsättningarna. I det här skedet har vi påkallat förhandling med våra fackliga organisationer där vi kommer att presentera vårt förslag och därefter diskuterar och lyssnar på de fackliga organisationernas synpunkter. Här pratar vi exempelvis om vilka befattningar som ska vara kvar, vilka ska tas bort eller hur befattningar ska förändras. Vi diskuterar också tillsammans med facken vad den föreslagna förändringen kommer innebära för våra medarbetare. Den här inledande fasen är väldigt viktig för att det slutgiltiga beslutet ska bli så bra som möjligt. Nästa steg som sker vid ett senare tillfälle är att vi då diskuterar vilka medarbetare som berörs av organisationsförändringen, vilka behåller sin anställning och vilka tvingas tyvärr lämna sin anställning.

Vi gör i dagsläget inga driftinskränkningar av vår produktion. Produktionsplanen ligger fast. Leverantörer och delar av vår egen organisation som bidrar till den dagliga produktionen är därför inte i fokus. Andra leverantörer som levererar övriga externa tjänster som inte är lika produktionskritiska kommer att ses över.

Vi har en kontinuerlig dialog med bland annat kommunalrådet och kommunens utvecklingschef bland många andra. De tycker självklart att det är tråkiga besked vi kommer med, samtidigt som kommunen har en av Sveriges lägsta arbets­löshet och många egna vakanser att fylla. Att även framtidstron får sig en liten törn är kanske inte så konstigt - eftersom Pajalabor under lång tid vuxit upp med hoppet om en gruvverksamhet, en gruvas uppgång och fall och nu en fungerande verksamhet som möts av svåra utmaningar. Men vi känner att stödet och förtroendet är stort hos såväl kommun, näringsliv och Pajalaborna.

Kaunis Iron och Northland Resources har båda bedrivit järnmalmsverksamhet i Pajala,​
men det finns viktiga skillnader, särskilt kring det ekonomiska upplägget. Northland Resources gick i konkurs 2014 på grund av höga investeringskostnader i kombination med snabbt fallande järnmalmspriser och ett finansieringsupplägg baserat på stora lån, vilket gjorde det svårt att hantera kassaflödet när intäkterna minskade. Affärsmodellen var inte rustad för att klara de snabba marknadsförändringar bolaget ställdes inför.​

Kaunis Iron är ett skuldfritt bolag med starka ägare som successivt har investerat i verksamheten. Vi har arbetat målmedvetet med att säkra våra långsiktiga tillstånd och investeringar, och har till skillnad från Northland haft möjlighet att finansiera våra satsningar med medel som genererats från verksamheten.​

Även om vi nu står inför utmaningar med höga kostnader och fallande järnmalmspriser, har vi vidtagit och genomför för närvarande flera åtgärder för att anpassa vår verksamhet. Genom kostnadsbesparingar och justeringar i organisationen stärker vi vår långsiktiga konkurrenskraft och står bättre rustade att hantera marknadens svängningar. Så även om både Northland och Kaunis Iron har mött tuffa marknadsförhållanden, är vår ekonomiska grund stabilare och vi har en tydlig strategi för att säkra verksamheten för framtiden. 

Vår långsiktiga strategi ligger fast, men däremot skiftar vi fokus i det korta perspektivet. Det vi gör nu handlar om att säkerställa vår konkurrenskraft i en tuff marknad vilket är en förutsättning för att vi ska kunna göra verklighet av vår strategi. Att fokusera på kraftiga kostnadsbesparingar som vi gör nu är att vara ansvarstagande och värna jobb, sysselsättning och långsiktighet i regionen.

Vi har inte lämnat våran långsiktiga strategi att bygga upp en gruvnäring för generationer där Sahavaara och Palotieva ingår. Det vi gör nu kan givetvis innebära att tidsplanen blir något förskjuten. För att kunna ta beslut om en relevant och realistisk tidsplan behöver vi också en laga kraftvunnen dom vilket vi ännu inte har. Däremot ser vi framemot kommande huvudförhandling under vecka 45 som förhoppningsvis tar oss ett steg närmare det målet.

Utmaningarna med Malmbanan har  haft en betydande inverkan på Kaunis Iron. Förseningar och driftstörningar på järnvägen har lett till betydande ekonomiska förluster och begränsningar i vår transportkapacitet. Vi har även  dialog med andra aktörer som nyttjar Malmbanan. Detta har innefattat diskussioner om hur vi gemensamt kan hantera de problem som uppstått och hur vi kan förbättra transportsituationen för att minimera störningar i vår verksamhet. Vi har även publicerat ett öppet brev till regeringen för att uppmärksamma de utmaningar vi står inför och för att föreslå åtgärder som kan förbättra infrastrukturen och säkerställa en stabil järnvägstrafik.

Lagret som uppstod i spåren av kapaciteten och urspårningarna under första kvartalet, har fram till april betats av genom att vi fick ett extra tågläge (från 2 till 3). Från slutet av april till början av oktober pågår banarbets­perioden, vilket innebär att vi inte har möjlighet att beta av mer, men med ett extra tågläge från oktober så beräknar vi att lagret ska vara tömt vid årsskiftet. Skulle en liknande urspårning uppstå igen, och framför allt i närtid, har vi tyvärr inget bra alternativ. Att transportera vår järnmalm till Luleå eller t.ex. till en hamn i Finland kräver omfattande investeringar och god framförhållning. I dagsläget är det heller inte möjligt att nå sådana hamnar med den typ av fartyg som vi använder på grund av hamnarnas begränsade djup. 

Vi producerar maximalt vad gruvan kan ge i dagsläget. Den varierande sligproduktionen är ett resultat av naturlig variation av järnhalten i vår malm från gruvan. Under 2025 är järnhalten relativt låg och sligproduktionen kommer därför bara att uppgå till ca 2 miljoner ton. Under 2026 stiger sedan järnhalten igen och vi kommer då att producera lika mycket som toppåren 2022 och 2023.

Enligt marknadsbedömare förutspås efterfrågan på stål i Kina att förbli svag kommande år. Anledningen till den dämpade efterfrågan är en avmattning inom bygg- och infrastruktursektorerna, vilket i sin tur påverkar stålproduktionen negativt. Samtidigt arbetar Kina på att minska sina koldioxidutsläpp, vilket kan påverka stålproduktionen och därmed efterfrågan. Att Kina inte skulle behöva importera malm förrän 2028 stämmer inte. Däremot tror vi inte att efterfrågan på högvärdig järnmalm som vi producerar kommer att öka förrän tidigast under andra halvåret 2025. 

Vi förstår att utdelningar kan väcka frågor och funderingar, men de är inte orsaken till vårt nuvarande läge som har sin grund i höga kostnader och ett negativt kassaflöde. Vad gäller våra ägare har de under åren investerat 928 miljoner kronor i bolaget och fått tillbaka 1 400 miljoner kronor, vilket innebär en avkastning på 472 miljoner kronor totalt sett över sju år. Koncernen har under åren sammanlagt genererat ett resultat efter finansiella poster på 3,7 miljarder kronor, där 2,2 miljarder återinvesterats i verksamheten helt och hållet från det egna kassaflödet. Vårt fokus framåt är att få våra kostnader i balans och säkerställa att verksamheten står stark, även i en utmanande marknad. Det är avgörande för att vi ska kunna fortsätta bidra till jobb och utveckling här i Tornedalen, vilket är något vi alla värnar om. 

Det finns inget formellt beslut om att börsnotera bolaget. Det är ytterst en fråga för aktieägarna. Koncernledningen har däremot fått ett uppdrag att förbereda bolaget för en notering. Det arbetet är inne i sin slutfas och kommer att slutföras. Att däremot genomföra en börsnotering i svåra tider skulle ju givetvis påverka värderingen negativt. Det naturliga vore att avvakta en börsintroduktion tills marknadsläget förbättrats, men det är som sagt ytterst en fråga för ägarna.

Det finns självklart möjlighet att söka investeringsstöd, särskilt med tanke på att verksamheten är en strategisk resurs för EU. Företaget står inför två ytterligheter: att klara sig själv eller att söka extern finansiering. Mellan dessa ytterligheter finns andra finansierings alternativ som undersöks. Generellt kan man säga att riskaptiten hos banker är väldigt låg. Trots vår starka balansräkning och fina historik har ännu inte någon bank varit villig att ställa upp med regelrätta lån för rörelsekapital. Det är tyvärr inget ovanligt i gruvnäringen som är känd för att vara kraftigt cykliskt med höga toppar och djupa dalar.

Flotationen är en av våra största investeringar, och en förutsättning för att kunna öppn Sahavaara (där malmen innehåller mer svavel). Det är en avancerad process som behöver trimmas in, vilket vi arbetat med sedan början på februari med kontinuerliga framsteg vecka för vecka. För ett par veckor sedan under ett av våra planerade underhållsstopp, gjordes några större justeringar som redan visat gott resultat. Vi har en stark förhoppning om att flotationsanläggningen i god tid innan behoven finns, med malm från Sahavaara, kommer att fungera planenligt.

Efterfrågan på grön producerad direktreducerad järn kommer att öka i takt med stålindustrins omställning, så vi har med vår högkvalitativa produkt goda möjligheter att leverera till t ex Stegra och även SSAB i framtiden. Detta kräver dock en förflyttning värdekedjan, från att enbart leverera slig till att också kunna erbjuda direktreducerat järn i någon form. Vi har dialog med båda bolagen och arbetar aktivt för att hitta lösningar som stödjer deras behov i den framtida gröna stålproduktionen. 

En del av denna strategi är att utforska alternativa tekniker för direktreduktion av järn. Fluid bed teknologin, där man direkt från finmald magnetitmalm producerar så kallad HBI (Hot Bricked Iron) med hjälp av vätgas är ett exempel på en sådan teknologi. Det skulle kunna öppna möjligheter för Kaunis Iron att investera i ny teknik och bidra till en mer hållbar och cirkulär stålindustri i Norrbotten. Detta skulle inte bara gynna Kaunis, utan också stärka den regionala ekonomin och minska koldioxidutsläppen i stålproduktionen.